flickan med ljuset

Jag har varit sjuk några dagar men börjar piggna till. Trodde jag skulle däcka för evigt, som jag kände mig. Men medicin hjälpte mig en gång till. Det är väl bara att tacka för det, fastän när man är så där sjuk så kvittar det vilket. Har haft många drömmar både onda och goda. De mesta goda var om mina föräldrar, dom onda vill jag inte komma ihåg.

Det snöade i går hela dagen. Snön blev till vatten innan den landade på backen. Är det den snön som ska ta bort den gamla snön, som dom säger? I dag är det nollgradigt så inte är det nån vårvärme direkt. Men vad ska man göra? Ingenting kan man göra. Bara tacka och ta emot.

Jag slutade min skolgång 1968 med en examen från handels. När man tagit studenten hade man ju inget yrke, utan man var tvungen att fortsätta på universitetet eller annan skola. Jag gick fackhandels och läste matte, redovisning, ekonomisk geografi, handelslära, engelska, svenska osv. Som tillval läste jag, hör och häpna, stenografi. Det användes på den tiden. Vi hade två timmar på lördagarna då vi också hade två timmar gymnastik.
Efter examen fick jag jobb på Facit i Åtvidaberg, på redovisningen. Siffror var ju mitt liv. Roligt jobb och bra betalt. Vi bodde två mil utanför Åtvid ute i skogen. Huset hade tillhört en bondgård där ladugården brunnit ner. Huset var charmigt i två våningar och fin källarvåning. Stor fruktträdgård och mycket bärbuskar, potatisland o dylikt. Hade ju bara Helena då men Joakim föddes -71. Jag trivdes mycket bra där.

Mina kompisar skulle aldrig kunna bo så där ute i skogen. Dom tordes inte. Men där fanns inget att vara rädd för. Vägen slutade hos oss så det var ju ingen trafik precis. Jag skulle vara räddare i en storstad. Bland alla elaka människor som vill vara onda. Men säg den glädje som varar beständigt. Elektrolux köpte Facit som gjorde det omöjligt att jobba kvar. Vi flyttade från Östergötland upp till Norrbotten. Varför jag berättar om detta nu, är för att i mina feberdrömmar var jag där i skogen bland mina fruktträd, och det var sommar och varmt. Skulle jag vilja tillbaka till den tiden? Jag vet inte, men det var en bra tid i mitt liv. Fick ju Kim, som vi kallade honom då, och fastän han skrek i tre månader, dag och natt, så var jag lycklig.

Ingen beskrivning på mat idag. Har ingen koll just nu vad det blir. Tog fram köttfärs från frysen. Alltid blir det nåt. Lägger mig en stund nu i viloläge. Ingen idé att ta ut sig. Hoppas ni får en skön söndag ni friska och ni som inte har hälsan, krya på er. Hej då!