Glada ungar
Kommer just nu från affären. Handlade lite nödvändigt typ toapapper och sånt. Kunde inte motstå att köpa lite bigaråer (stavas det med ett eller två g). Hm!!! Jag gick fort förbi jordgubbarna. Väntar till helgen med dom. Hade tånkt köpa en glass men affären hade inte glass styckevis. Sommar och dom har bara paketglass. Så är det i Älvsbyn.
Satt en lång stund och kollade på två små pojkar som lekte tvärs över gatan, den ena var i fyraårsåldern och den andra ca två. Affären tvärs över hade ställt ut en liten cykel, en tramptraktor och en trehjuling. Sen stod det några åkgräsklippare och stora vagnar med bollar. Pojkarna hade så roligt man riktigt såg hur glädjen lyste om dom. Efter en stund kom en tant och med låg röst väste hon " gå genast här ifrån och låt bli att röra dom här grejorna". Dom stog som små soldater och tittade i backen tills hon hade gått därifrån, sen var det fullt ös igen tills barnens pappa kom och förstörde det hela. När affärerna ställer ut grejor så där får dom väl förstå att folk (barn) vill prova.
Tanten var en turist som inte hade ett dugg med affären att göra. Pojkarna var invandrare, och det var väl en vagel i ögat på tanten.
Varför jag berättar det här är att mina pojkar kunde göra precis samma sak när dom var små. Dom var alltid på språng efter äventyr.En gång när deras farmor och jag var på ett varuhus (pojkarna var med) fick vi plötsligt se mina änglar komma cyklande på varsin liten cykel, hojtande "hej mamma och farmor". Då var det jag som väste åt farmor "låtsas inte om att du känner dom". Jag trodde farmor skulle svimma hon var alldeles vit i ansiktet. Allt ordnade upp sig och vi kom helskinnade från affären. Därför kunde jag glädjas i mitt sinne när jag såg dessa små parvlar. Hoppas dom får leka och vara glada många gånger.
Nu är det dags att börja med maten. Vi får höras mer i morgon. Hej då!
Satt en lång stund och kollade på två små pojkar som lekte tvärs över gatan, den ena var i fyraårsåldern och den andra ca två. Affären tvärs över hade ställt ut en liten cykel, en tramptraktor och en trehjuling. Sen stod det några åkgräsklippare och stora vagnar med bollar. Pojkarna hade så roligt man riktigt såg hur glädjen lyste om dom. Efter en stund kom en tant och med låg röst väste hon " gå genast här ifrån och låt bli att röra dom här grejorna". Dom stog som små soldater och tittade i backen tills hon hade gått därifrån, sen var det fullt ös igen tills barnens pappa kom och förstörde det hela. När affärerna ställer ut grejor så där får dom väl förstå att folk (barn) vill prova.
Tanten var en turist som inte hade ett dugg med affären att göra. Pojkarna var invandrare, och det var väl en vagel i ögat på tanten.
Varför jag berättar det här är att mina pojkar kunde göra precis samma sak när dom var små. Dom var alltid på språng efter äventyr.En gång när deras farmor och jag var på ett varuhus (pojkarna var med) fick vi plötsligt se mina änglar komma cyklande på varsin liten cykel, hojtande "hej mamma och farmor". Då var det jag som väste åt farmor "låtsas inte om att du känner dom". Jag trodde farmor skulle svimma hon var alldeles vit i ansiktet. Allt ordnade upp sig och vi kom helskinnade från affären. Därför kunde jag glädjas i mitt sinne när jag såg dessa små parvlar. Hoppas dom får leka och vara glada många gånger.
Nu är det dags att börja med maten. Vi får höras mer i morgon. Hej då!
Kommentarer
Trackback