1942
Året var 1942 och det var krig ute i världen. Den 25 februari var en isande kall dag, men nöden har ingen lag, så kvinnan var tvungen ta cykeln när hon skulle till Akademiska sjukhuset för att föda sitt barn. Pappan till barnet var inkallad i beredskap någonstans vid norska gränsen. Födelsen gick bra och en flicka såg dagens ljus. Kvinnan var min mamma och flickan med ljuset, var jag.
Åren har gått och mycket har hänt både roligt och tråkigt men ljuset har aldrig slocknat, det brinnet än. Livet är väl inte stenkul varje dag men det duger och så länge man kan se framåt så finns ljuset där. Skönt va! Nu ska jag njuta av min dag så hörs vi sen. Kram till er!
Åren har gått och mycket har hänt både roligt och tråkigt men ljuset har aldrig slocknat, det brinnet än. Livet är väl inte stenkul varje dag men det duger och så länge man kan se framåt så finns ljuset där. Skönt va! Nu ska jag njuta av min dag så hörs vi sen. Kram till er!
Kommentarer
Trackback