Glädje
Det första jag kommer att tänka på när jag säger glädje är Ellen Bendzen. Såg en dokumentär om henne för en tid sen. Det är en dansk kvinna som då var 99 år. Hon var så aktiv och sprudlade av liv med en glädje som gjorde mig stum. Det verkade inte finnas några begränsningar för henne, Hon hade en son i USA som hon besökte varje år. Då hjälpte hon honom på hans gård. Hon körde traktor på åkern eller sålde grönsaker på torget. Hon gjorde det mesta.
Hon hade också en pojkvän i Australien som hälsade på henne varje år och så hälsade hon på honom i Australien vart år. Hon köpte också en dator som hon lärde sig maila på. Hon hade hjälp med huset av en butler men hon klarade det mesta själv. En strong människa. Nästa vecka fyller hon 101 år.
. En annan glädje är Alec. Han är mitt yngsta barnbarn. 4 år i maj. Han är som en sol. Lyckan är stor hos mig när han kommer med sin lilla väska full med hans älskade gubbar. Då ska vi spela kort eller sitta vid datorn och kolla bilder av Spindelmannen eller Hulken. Eller leka med hans gubbar. Han år också bra på att läsa sagor, har verkligen fantasi. Lika roligt som det är när han kommer är det tråkigt när han går. Men man känner glädje vi hans besök. Livet blir lite roligare med Alec.
Jag har fler barnbarn närmare bestämt fem till och två barnbarnsbarn. Men dom träffar jag inte så ofta men visst är dom till glädje, helst när vi ses. Sen är det till glädje att träffa barn och vänner och prata med min bästa vän i Örebro, Vivi. Jag har så mycket att glädjas åt så jag blir aldeles bubblig.
Nu kan ni ju tänka igenom vad ni gläds åt så kan ni känna det som jag. Ha en bra dag med mycket glädje. Kram!